Okej då idag var vi i stallet då. Och jag fick rida Cliff (Isa är fortfarande halt). Vi bestämde oss för att rida ut eftersom det var så bra mark. Allt var exakt som i alla hästböker. Snön lyser vackert, solen är framme och det biter i kinderna. Perfekt! Cliff lyssnade jätte bra och allt gick bra. Sen kom vi fram till en bro vi tänkte gå över. Dun, dun, duuun!

Maja som var först vart skraj och ville inte gå över. Så mamma och jag gick iväg några meter med hon ville ändå inte gå över. Sen kom en bil så vi gick därifrån. Då hamnade jag längst fram. Cliff var fortfarande ganska tittig sen bron och trippade på stället och spände sig. Jag struntade i det och vi fortsatte. Sen när vi gick gått en bit ville jag att Maja skulle gå först så jag gjorde halt. Det var då helvetet bröt lös! Cliff fick smått panik och började backa ner mot ett dike. Jag skänklade ner honom men han fortsatte backa. När vi var framme vid diket som var djupt och brant, gled han ner. Jag fattar inte hur jag höll mig kvar. Han gick själv upp för diket med mig på ryggen och gick på vägen hem. Med mig på ryggen. Jag fick inte stopp på honom så jag fick panik och började gråta. Jag var skit rädd sen han hoppade ner i diket och nu stack han med, i skritt... Så jag vart rädd. Mamma fick tag i honom och jag hoppade av. Nu efteråt är jag ganska stolt över mig själv att jag faktiskt satt kvar. Trodde han skulle ramla över och ta död på oss båda ett tag.

Men det är inte allt. Det här är lite dramatiskt men jag skrattar bara åt det. Selma och jag red lite i ridhuset på slutet för att galoppera av dom.  Vi skrittade först en stund och två tjejer kom in. Maja vart lite rädd och gick åt sidan. Selma var inte riktigt med på det så hon gled av. Fatta vad kul det såg ut!!! I skritt så gled hon av och rullade på marken. Såg extremt roligt och klumpigt ut!

När vi släppt ut hästarna gick jag och pussades lite med Isa.      

Cliff  

Isa